Här inne blir det inte mycket bloggande nuförtiden har tappat lusten lite helt enkelt och inte så mycket att skriva om eller helt enkelt för mycket att skriva om egentligen så vet inte i vilken del man ska börja. Kul att se iallafall att nästan alla som brukar läsa här inne finns kvar och när jag hittar lusten igen kommer jag blogga på som vanligt antar jag det är bara att vänta & se :)


Det är ett hårt slag att veta att man aldrig kommer att vara ovetandes igen, och att inse att den sorg som man nu känner, den kommer alltid att finnas där...Mamma jag saknar dig <3